LÃ¥t det explodera.

Det har varit ett märkligt år. En vän har visat sig vara någon den inte är, virus har brutit ut och mitt upp i allt detta ska man försöka hantera vardagen. Jag är i en sorgeperiod just nu. Jag kommer komma ur den, men det har varit väldigt tufft. Med allt runtomkring har man fått känna att man verkligen lever.

Min starka sida har alltid varit att jag övervunnit förtvivlan, rädsla och hat med att tänka positivt. Men ibland behöver man få vara förtvivlad, ibland behöver man få hata och det är inte fult att känna rädsla. Att känna rädsla är vackert. Det är skört. *Alla behöver någon att se upp till för att finna hopp och tröst. För att se saker för vad dem är och våga ta stora kliv. 

Sorg och smärta kommer alltid finnas men du väljer hur du vill definieras av dem. Du är inte förbrukad bara för att ditt hjärta känns som att det ska explodera. 

Låt det explodera men låt det vara fyrverkerier, konfetti och tillslut en segelbåt som fortsätter segla mot horisonten. 

Keep on climbing sky is limitless.*

Kram K. B.